som jag "rökte in" med salvia och sweet grass.
Myste in med energibefrielse;
~ jag öppnar mej för möjligheten ~
Skulle jag nu inte ha någon annanstans att bo
så har jag åtminstone mitt tält från och med nu.
Lite som en sommarstuga!
Eller hur man nu vill se det.
~ ett steg, vila, ett steg, tillit ~
Inte en aning har jag om någonting egentligen
men jag vill tro, på styrka nog att hantera det här också.
Kanske är det det här som är livet?
Fullständigt lugn och lycka
(som det är, där mellan,
i närvaron när vinden sjunger i träden
och regndropparna tillåts falla)
med inslag av den oväntade kaosen,
som inte kan blundas bort
än hur hårt ögonlocken knips åt..?
Det enda som kan göras är att hantera,
hantera så gott man (kvinna) nånsin kan
och fortsätta våga finnas med andra
och samtidigt påminna sej
om sin egen grunds styrka.
Tillsammans,
var för sej.
Styrka.
~ andas ~
Värme *
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar